Farligt avfall utgör ett hot mot vår hälsa och miljön. Trots detta produceras mer än 400 miljoner ton avfall varje år – nästan 60 kg per person. Enligt en rapport från Världsnaturfonden WWF är dessa siffror ständigt stigande. Att minska avfall förbättrar produktiviteten, sparar pengar och ger en mer hälsosam miljö.

Farligt avfall uppstår oftast som en biprodukt vid tillverkningsprocesser. För det mesta skapas avfallet vid rengöring av anläggningar, utrustning och smådelar med kommersiella produkter. En vanlig missuppfattning är att vattenbaserade produkter är mindre effektiva än rengöringsprodukter som innehåller starka kemikalier.

I själva verket är vattenbaserade lösningar mycket effektiva, samtidigt som de minskar mängden farligt avfall och därmed behovet för bortskaffande. Även om avfallet fortfarande är farligt på grund av alla föroreningar som har avlägsnats, är faran mindre tack vare att vattenbaserade lösningar inte blandar in fler kemikalier. Detta gör det lättare att bortskaffa och återvinna avfallet.

Avfall som uppstår inom industrimiljöer innehåller oftast ämnen som anses som farliga. Sådana ämnen kan orsaka svårborttagna avlagringar på interna och externa delar av utrustning.

Vanligtvis måste de drabbade delarna borstas manuellt och blötläggas över natten. Denna process tar lång tid och är ganska ineffektiv. Tid som hade kunnat läggas på annat går förlorad och maskinerna sätts ur drift längre än nödvändigt.

Sådana problem kan lösas genom att investera i automatiska smådelstvättar eller tvättar med högt tryck. Dock måste man i de flesta smådelstvättar använda sig av medel med starka kemikalier, som då blandar sig med det redan farliga avfallet. När det blir dags att bortskaffa avfallet, har det kemiska medlet ändrat avfallets faroklassificering till det värre.

I många länder måste man fylla i formulär vid transport av farligt avfall, på avfallsproducentens bekostnad. Avgifterna varierar beroende på typ av avfall och hur ofta det behöver bortskaffas. Att minska behovet av bortskaffande minskar därför också kostnaderna. Att förlänga kemins livslängd är nyckeln till att minska mängden avfall.

Avfallsproducenterna måste också föra register över det farliga avfallets sammansättning och mängd samt tillhandahålla denna information till myndigheter. Informationen måste ges via olika dokument (återvinning, bortskaffande, transport och omlastning) för att säkerställa att processen har gått rätt till. Producenten är den som har ansvar för avfallet fram till det slutliga bortskaffandet, enligt principen “ från vaggan till graven”.  

Detta är en dyr och tidskrävande process, speciellt om det är en stor mängd farligt avfall som produceras. Att använda vattenbaserade lösningar och förlänga kemins livslängd minskar behovet för bortskaffande av avfall och sänker kostnader.

Direkt kontakt med lösningsmedel och ångor som uppstår vid rengöringsprocessen kan vara skadligt för medarbetarna. Genom att minska avfallsproduktionen kan företag minimera sin regelbörda. Detta innebär att företag måste ta hänsyn till vilka olika kemikalier som medarbetarna utsätts för, kemikaliernas användning och slutligen avfallets bortskaffande.

Det rekommenderas därför att företag samarbetar med verksamheter som erbjuder heltäckande tjänster när det gäller hantering, transport och bortskaffande av farligt avfall, som uppfyller regionala krav utan att höja kostnaderna.

Detta är dock ingen helhetslösning. För att minska mängden farligt avfall per person, måste man angripa källan till problemet. Detta innebär att man, där det är möjligt, måste hitta bättre alternativ till traditionella, kemiska lösningar.